Ja nu är det fyra dagar kvar att jobba innan det är dax för HP.

Är grymt stressigt o mentalt jobbigt o jag känner mig jagad av tiden. På fredag när jag går hem ska all jul vara färdig byggt, allt godis o all special.Phuuu

Kroppsligen ska det ju bli jätte skönt, det är verkligen något ivägen hela tiden. Hi Hi;)

Men vad ska jag göra hemma??!! Jag gillar verkligen att jobba, älskar när det är tempo på jobbet.

Hmm jag får väl lägga mig på soffan o äta chokladpraliner:), eller kanske möblera om eller riva en vägg så jag får ett dressingroom. Tål att tänka på!!

Ska nog börja med att ringa försäkringskassan för en dubbel koll så allt kommer att fungera.

Var otroligt länge sen jag skrev senast... tappade liksom suget.

Vad har hänt sen sist, jo ännu ett mislyckat försök -07 o ett tredje x i februari -08. Så där rök den sista äggledaren o nu finns verkligen ingen annan väg än IVF. Samlade ihop all min sista styrka o fick tillbaks de sista ägget i april o då bara helt utan förvarning dog min största diamant morfar.

Allt blev ett stort hål o sorgen tog all kraft, helt plötsligt var vi en bra bit in i maj o MIRAKLET var ett faktum.

Så i Januari kommer våran högt älskade Smurfan äntligen.

Mirakel händer faktiskt, ibland tar det bara lite längre tid.

Att vara gravid har verkligen inte varit en dans på rosor, eller så är det de det är taggit o hemskt.

Men det får bli till en annan gång.

Kul att vara tillbaks

Här ruvas det för fullt...

Tänker inte så mycket på det ännu, dagarna går i hög hastighet o det är skönt.

Funderar på om jag ska börja testa redan nu...bara för jag kan!!

Okej jag vet att nu har våran eskimå fastnat där inne OM den vill vara kvar, klart den vill.

Men det tar ju ett tag innan graviditetshormonerna har blivit så många så det blir ett +, men va sjutton kan ju vara kul att göra ett litet expriment o se hur lång tid det tar innan det blir ett +.

Man måste ju hoppas o tro att det är våran tur nu o att denna gången går det vägen, på riktigt utan massa strul.

Så vi får se vad jag gör...

Måste bara säga att det är ganska skönt att ruva, enegin till att göra saker som jag dratt på bara sprutar. Detta har jag ioför sig fått lida för nu. Röjde i trädgården igår, höst städning. Men oj vad ont i magen jag fick, får nog ta det lite lugnare.

Så idag blir det att åka med mamma o göra kort med stämplar o annat.

Skall även beställa tre biljetter till Twister sister som är i Lisebergshallen i november. Hoppas ärtan vill stanna då blir det den första konserten för den:).

Imorgon bestämmer sig ärtan för om den vill stanna eller inte, hoppas innerligt att den sätter sig på ett mysigt o rätt...ställe o stannar lääänge.

Idag så satte jag mig i bilen med en stor oro men jag gjorde det.

Kom till Sahlgrenska o satte mig o väntade. De visade in mig på rummet o så var det bara att klä på sig det underbara vita knästrumporna o den vita rocken o de blå plast tosserna, snygging är bara förnamnet;)

Efter en stund kom en ung blond sköterska o hämtade mig. Tog på mig den "snygga" blå hättan o gick in, med tusen o åter tusen ångest fjärillar i magen gör jag rätt, då möter jag två män(läkare) o jag stelnar helt till.

Här börjar min inre kamp!!!

Tar i hand med den äldre, han presenterar sig med en dålig svenska o ett namn som inte går in. Hjäjp! Tar i hand med den yngre som är en lärling o hans namn är oxå grekiska, inte bokstavligen.

Här börjar mina, som jag inte har, fördomar gro.

Den äldre ser ut som han kommer från typ Iran med alla deras svarta slöjor o ned värderande av kvinnor. Men samtidigt tänker jag,tack o lov, han hade inte varit här om han inte tänkte annorlunda.

Den yngre var en typisk strandraggare som man mött vid medelhavets blå vatten, herre gud vad gör han här!!! Ja just det han är väl för sjutton inte på Sahlgrenska om han ville ragga brudar där!!!! Man är ju allt annat än slimmad o brun bränd...

Fy sjutton för mig o mina tankar.

Okej, vi satte oss o pratade o jag fick jagat den äldre till dator för att läsa på, har ju inte haft en lätt resa i IVFn. Då fick jag en hemska tanke igen att, gör vad ni vill ni förstår ändå inte. Han kom tillbaks o sa att de var precis det han hade tänkt göra med tanke på min historia.

Då kom mitt riktiga jag tillbaks igen som tänkte, klart vad dum jag är han är väl för sjutton ingen gröngörling!!!

Kliver upp i stolen med bena i vädret o då kommer olusten tillbaks igen, så fort han nuddar vid mig hoppar jag högt o han ber om ursäkt varje gång. Nu skäms jag men jag rår inte över det. Är spänd som en fiolsträng o nya tankar löper genom min skadade hjärna, hade inte den unga blonda sköterskan varit där hade jag gått ut igen.

Hör ni hur hemsk jag är...jag jag Åsuss det är inte sant!!!

Fan jag skäms!

Till historian hör är att jag aldrig gillat att han en manlig läkare där, känns för privat. Vill välja själv vilka män som ska ha tillträde dit liksom.

Men när jag gick där ifrån så sa den äldre: Jag har gjort mitt bästa ska du veta o det såg bra ut, om tre dagar fastnar den o du har lätt för att bli gravid så det kommer gå bra.

Gulliga människa med så många elaka tankar från mig!!! Han skulle bara veta eller vet han??

Tänk om det är han som kommer fixa det!!

En ny dag i mitt liv, jag måste jobba på att bli en bättre människa. Det här trodde jag verkligen inte om mig själv.

Är det bara jag som är sådan här???

När jag åkte där ifrån släppte alla spänninger o stans huvudvärk kom, men det var jag väl förkänad...det är därför jag är vaken än...tänkte det kanske försvann om jag skrev av mig mina synder. Vi får se!

Idag har jag varit så hemsk i mina tankar. Ja, det är inte sant hur kunde jag som är så snäll o tyckte att jag inte var fördomsfull.

Okej det var i ett väldigt utlämnade tillfälle men ändå!!

Jösses jag är såå besviken på mig själv att jag inte vet hur jag ska få ur mig det.

Jag har alltid predikat för min dotter att man kan inte älska alla människor, var de än kommer ifrån, men man måste lära känna dem först.

O så är jag så invandrarfientlig själv,Ghaaa. Varför???

Idag är jag ruvare igen o det är så underbart efter all min vånda. Jag vände inte i dörren o åkte hem:)

Men till mitt delemma.

Näpp, får skriva mer sen. Orden är som bort blåsta.

Här sitter jag o har en stor klump i magen. Nu drar det igång igen, iden har faktiskt gått ganska fort ändå. Är ett halvårsedan jag gjorde det förra försöket o nu är det dax igen.

Fjärillarna fladdrar runt klumpen i magen men jag vet det kommer att bli bra bara klumpen blir utbytt till en liten guld pärla;)

Åhh vad jag hoppas på att alla tidigare problem ska hålla sig bort denna gången o att jag bara ska kunna luta mig tillbaks o må, le o glägjas.

Dag ett på ännu en tur i bergodalbanan. Bara att hoppas att denna färden kommer att gå kanon o att jag lugnt kommer fram till slutet, tar nog nyckelpigan denna gången...

Kommer att åka hem till en god vän fika efteråt o prata förstånd med hennes mage, att det är dax för pyret där inne att komma ut nu. Får väl tala om att hyreskontraktet är rivet o det är vräkning på momangen:) En vecka över räcker.

Idag börjar ned räkningen igen. Ja, nu drar IVF cirkusen igång igen.

Just nu känns det faktiskt bra o lugnt. Har väntat med både glädje o oro på denna dagen.

Så nu är det bara att börja räkna ner o inhandla äl.stickor, phuu varför kan det inte vara enkelt??

Men man hoppas att kanske denna gången...

Har ju haft några månaders vila o man får hoppas att det gjort gott.

Så nu är det "bara" att se fram imot en super duper eskimå;)